Bobba ropade “Hallå!” när någon klev snett genom dörren. Ett Fint steg in och ingenting var sig likt eller snarare olikt.
- Sluta! skrek Bobba. Jag vill gå ut!
Ett Fint stoppade henne i dörren:
- Jag har förändrats. Men jag måste gå nu! Stannar du kvar…? eller det tror jag inte!
Bobba var förstenad. Hon var som sten. Ett Fint hoppades att det skulle ordna sig, men Bobba såg kall ut.
